En framtida mardröm från 1840 års perspektiv:
Ryssland har invaderat Sverige. Landets befolkning förtrycks med brutalt våld, censur och kulturimperialism medan ryska kosacker håller fylleslag på Stockholms krogar och gator.
Den icke namngivne huvudpersonen, en förmögen affärsman, tvingades på flykt vid invasionen. Han kommer inte till ro om sitt våldförda hemland och bidar sin tid i Hindustan, nuvarande Indien, där har bildat familj med en indisk kvinna och fått en underskön dotter. Han beslutar att på liv och död försöka återta den förlorade fosterjorden. Med dottern Hindiah vid sin sida skrider han till verket.
Detta är den smått märkliga upptakten till Gustaf Henrik Mellins (1803-76) roman
Sveriges sista strid: Fantastiskt nattstycke från 1840. Den väckte stort uppseende och blev mycket omdebatterad, och den redan tidigare uppburne författaren nådde nu höjden av sin popularitet. Mångfaldigt prisbelönad av Svenska Akademien och ymnigt produktiv med historiska och exotiska berättelser, kom G.H. Mellin att räknas bland landets absolut främsta författare. En författare som vi aldrig hör talas om numera.
Romanen kan idag beskrivas som en toknationalistisk stridsskrift där författaren gick till storms mot ryssvänliga tendenser i sin samtid, men den är vårt första kända exempel på s.k. invasionslitteratur och grundade en genre som har fått förnyad aktualitet: berättelser om en tänkt rysk invasion av Sverige. Kuriöst nog anses science fiction-klassikern "The Battle of Dorkin" (1871) av George Tomkyn Chesney (1830-95), en novell som skildrar hur en tysktalande nation bekämpar England i en nära framtid, vara det första exemplet på invasionslitteratur, men vid den tiden hade Sverige redan en tradition av invasionslitteratur just på grund av Mellins roman, utgiven 31 år tidigare. Det är inte illa...
RESTEN AV ARTIKELN KAN LÄSAS I
ALEPH BOKFÖRLAGS SAMLING
FANTASINS URSKOGAR
Weird Webzine utges av Aleph Bokförlag.
Följ oss på Twitter och Facebook!